Publicerat Essä slutversion

.
Nu finns den slutgiltiga versionen utlagd med ändringar med utgångspunkt från de reviews jag fått.

Essän hittas här:


http://eprod.se/arkiv/essa_ddb302_erland_palsson_final.pdf

Den finns även med som länk i sammanställningen av kursens arbeten som återfinns under mitt Lärkontrakt.

Mvh,
Erland

Kursarbeten - sammanfattning

.
Min sammanfattning om kursens arbeten med länkningar återfinns i inlägget med etiketten Lärkontrakt.


//Erland.
.

Essä - Wikipedia

.
Jag har behandlat Wikipedia och Wikipedias trovärdighet i min Essä.

Essän återfinns under länken:

http://eprod.se/arkiv/essa_ddb302_erland_palsson.pdf

Den vetenskaplig artikeln är köpt och har begränsad copyright.
Lärarna kommer att ges access till artikeln.

Lämna gärna kommentarer om essän i detta inlägg.

//Erland
.

Kommentar - Blogg Justering

.
Lämnade spår i bloggen till kommentar 1 i inlägget:

http://e-motboken.blogspot.com/2010/02/uppdrag-wiki-kommentar-i-annans-blogg.html

Men missade att tagga den med Uppdrag Wiki

//Erland

.

Veckans Tanke - Webben är vi (eller?)

.

Källkritik, referenshantering, trovärdighet,....
Känns som vi avhandlat ämnet redan.

Här kommer min kortvariant på praktisk informationssökning:

1. Vädera konsekvensen av att du hittar felaktig eller avvikande information (Hög / Låg?)

2. Sök efter informationen du behöver

3. Värdera mängden sökträffar du hittar (väldigt få = svårt att validera)

4. Värdera källorna där du hittar informationen (trovärdig < > icke trovärdig)

5. Har du flera trovärdiga källor med samma information = ganska tillförlitlig information.

6. Har du få källor med olika eller knapp information eller konsekvenserna av fel information är förödande = leta vidare eller beställ litteratur / gå kurs / ring Poolia..


- Letar du efter en skådespelares namn eller hur man lagar köttfärssås - Googla på!

- Letar du efter bästa sättet att programmera PHP-sessions vid inloggning - Googla flera källor!

- Letar du efter tutorials för hjärt-transplantationer - Googla på hjärn-transplantationer istället.

- Letar du efter en tillförlitlig väderprognos - Lycka till!

- Har du ett sunt förnuft - Använd det.

- Vill du ha 100% garantier innan du tar ett beslut .... Bli inte chef.


"In vino veritas" är tydligen ett latinskt uttryck (påstås det) - men jag kan ju inte latin (eller kan jag det?)...

Troligtvis skrivet av,
Erland Pålsson

.

Kommentar - Tjänst A

.
Min kommentar återfinns på Amandas och Lisas wiki:

http://leesaswiki.wetpaint.com/page/Facebook


"Hej,

Kollad på Facebook statistik och de hävdar att de har fler än 400 miljoner aktiva användare och att 35 miljoner uppdaterar sin status varje dag.

Referens:
Facebook (2010) - Statistics
[Elektronisk] Tillgänglig:  < http://www.facebook.com/press/info.php?statistics >
[2010-02-24] "


.

Tankar om Nyhetsbrev Anno 1891

.
Det verkade vara lite besvärligare att nå ut med sina nyheter förförra seklet jämfört med idag.

 

Saxat från Svensk Läraretidning årgång 1891, Nr: 2, Sid 15

 

Historisk Nätverkstopologi Post:

Oftast nyttjades ett textbaserat dataprotokoll kallat handskrift som applicerades på databärare kallade brevpapper. N antal brevpapper paketerades sedan i en datapaket kallat kuvert. 

Ett kuvert var även bärare av en mottagaradress som beskrev vart datapaketet skulle skickas.

En mottagaradress bestod oftast av ett domännamn (ort), subdomän (gata) och ev. vilken port som skulle användas.

Datapaketet placerades sedan i en outbox (brevlåda) och överfördes sedan trådlöst (via en brevbärare) till en eller flera routrar (postkontor) till mottagaradressens inbox (brevlåda). Avsändaren debiterades en rörlig avgift beroende på antal skickade datapaket.

Om datapaketen var väldigt stora kunde dataöverföringen ta längre tid.

Om fel mottagaradress eller port angetts studsade datapaketet tillbaka till routern eller avsändaren för granskning. Likaså om maxgränsen för mottagarens inbox överskridits.

I vissa länder upprättades brandväggar (censur) där innehållet i datapaketet granskades och förstördes om det ansågs skadligt för allmänheten.

Ibland försvann datapaketen på vägen eller hijackades av hackers (t.ex. postkassörskor) om de innehöll t.ex. ekonomiska transaktioner.

För känslig information krypterades datan med olika krypteringsmetoder (t.ex chiffer eller rövarspråk)

Under senare år uppstod problem med spam (reklam) som fyllde mottagarnas inboxar till de flestas förtret.

Som alla vet har utvecklingen inom kommunikation sedan dess gått framåt med stormsteg.

Erland Pålsson

Institutionen för onödigt vetande

Video-extension till Mediawiki

.
Håller på att skapa en wiki om Google Wave och ville gärna kunna bädda in YouTube-videos eftersom Google (och andra) har skapat en del överskådliga och informativa videos om Wave.

Problemet är att Mediawiki inte stöder inbäddade videos by default.
Efter lite Googlande hittade jag en extension (tillägg) till Mediawiki som ger möjlighet till inbäddning av videos från YouTube och några andra video-tjänster.

Installerade tillägget via FTP och konfigurerade LocalSettings och - voilà - det fungerar :)

Du hittar info om tillägget och installationsanvisningar här:
http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:VideoFlash

//Erland
.

Tankar om Google Buzz m.m.

.
Då var ytterligare en möjlighet att kommunicera lanserad - Google Buzz.
Hmm... Jag brukar vara nyfiken på nya saker generellt och Googles lanseringar speciellt.
Men... (för att citera Tony Irving) ... jag vet inte riktigt om jag känner för att kasta mig över Google Buzz. Var inne och tittade som hastigast och det verkar finnas de vanliga obegränsade möjligheterna att kommunicera och dela information med alla överallt var du än befinner dig, sammankopplat med 200 andra tjänster som kan kommunicera och dela information med alla ..... Ja, ni fattar vart jag vill komma.

Hur mycket information skall vi behöva hålla reda på för att arbetsmässigt och socialt hålla takten med det övriga samhället?
Det är kanske som skillnaden på ett glas vatten och Stilla Havet.
Stilla Havet har oanade möjligheter och resurser, men ett glas vatten är kanske det man egentligen behöver.

Jag brukar retas med vår 16-åring att han skall ringa till sina kompisar istället för att sms'a eller chatta. Det anmärkningsvärda är att han faktiskt verkar uppriktigt besvärad av tanken att ringa ett vanligt röstsamtal. I stället tar det kanske 40 minuter av sms'ande med pauser och väntan innan de rett ut var, när och vad som skall göras. Är det effektivt kommunicerande?

Jag skrattade gott åt en episod på SVT där Fredrik Lindström var inbjuden och gestaltade hur olika kulturer kommunicerar - med scenariot där en nyinflyttad indier kommer på en svensk nattbuss och får se en enda passagerare på ett säte - varvid indiern tänker "Stackarn, han sitter helt ensam på bussen - jag sätter mig brevid honom!"

Är det ett sånt samhälle vi är på väg att skapa med all information och kommunication, där vi inte vill, vågar, orkar hanskas med det fysiska, personliga mötet?

Vi spenderar timmar i veckan på att uppdatera vår Facebook - men går omvägar när vi ser en medmänniska som behöver prata med någon.

Jaha... Det här blev ju ett upplyftande inlägg :)

//Erland

Uppdrag Wiki - Kommentar i annans blogg

.

Hmmm.. La en kommentar på Ninas blogg enligt kursens instruktioner.

Vet inte om jag missförstått nåt men ser att andra lagt kommentarerna i sina egna bloggar - kanske kommenterar via Pingback?

Hur som helst så meddelar jag här att min obligatoriska kommentar finns på Katarina B's blogg: http://kboebloggen.blogspot.com/2010/02/att-skapa-en-wiki.html

//Erland

.

Uppdrag Wiki - Funktionalitet

.
För att studera funktionalitet för en Wiki har jag valt att utgå från wikin Wikipedia då jag anser att den är en av de mest kända wikis som existerar idag.

Wikipedias wikimotor heter MediaWiki. MediaWiki som begrepp för kodkärnan bakom Wikipedia uppstod under utvecklandet av Wikipedia och myntades som eget namn under sommaren 2003 (MediaWiki, 2010a). MediaWikis motor är byggd med programmeringsspråket PHP och databasen MySQL som grund och är kostnadsfritt att använda (MediaWiki, 2009).

MediaWiki har även ett märkspråk som kallas "wikitext" eller "wiki markup". Wikitext är tänkt att vara ett enkelt sätt att kunna kontrollera formateringar och länkningar, m.m., utan av ha kunskaper inom HTML eller andra mer komplicerade märkspråk och scriptspråk. Märkningarna tolkas sedan av wikimotorn och görs om till HMTL (MediWiki, 2010b).

I fallet med Wikipedia vill jag lyfta fram följande funktioner av dom jag identifierat:

- Sökningar:
Sökningar är en av de grundläggande funktionerna i Wikipedia. Det tillåter att man kan göra en fritext-sökning av ett eller flera ord och få en lista med sökträffar på relevant information.

- Skapa / Editera Artiklar:
I Wikipedia kan alla som vill skapa eller editera en artikel helt efter eget huvud.
Man behöver inte ens vara inloggad. Som ovan nämt kan man använda sig av wikitext för att formatera en artikel.

- Diskussion:
För varje artikel finns en enkel diskussionsfunktion där man kan diskutera kring artikeln och tillsammans öka (eller sänka) kvaliten på artikeln.

- Versionshistorik
För varje redigering i en artikel loggas en version som historik. Detta gör att man kan följa hur en artikel har fått sitt nuvarande utseende och det ger även möjlighet att återställa information som blivit felaktigt ändrat eller borttaget.

- Användarkonto
Att ha ett användarkonto är inte nödvändigt för att läsa eller editera en artikel, men det ger vissa fördelar i att du har ditt eget användarnamn som visas i t.ex diskussioner, samt att man kan lägga olika sorters bevakning på artiklar om de redigeras av andra, samt att tillåta att andra kontaktar dig via email.

- Ladda upp filer:
Man kan komplettera sin artiklar med mediafiler som man laddar upp på Wikipedia Commons, ett centralt arkiv för alla Wikipedia-siter. De filtyper som för närvarande stöds är - png, gif, jpg, jpeg, xcf, mid, ogg, ogv, svg, djvu, tif, tiff, oga.

- Länkningar:
Jag anser att Wikipedias interna länkningar är en stor del av wikin. I varje artikel kan man länka vidare till andra artiklar för områden som redan är beskrivna. Alternativt kan man skapa en länk till en artikel som inte är skapad och som kan fungera som en trigger till andra besökare att skriva om ämnet.

- Bokfunktion:
Wikipedia har en speciell funktion där man kan samla ihop artiklar och sortera dem i kapitel i en egen "bok". Boken kan beställas för tryck eller laddas ner som PDF.
Jag testade själv att skapa en bok om ca 6 artiklar, det tog endast några få minuter innan jag kunde ladda ner min PDF.
Boken hittar du här:
http://eprod.se/arkiv/Pa_Bondgarden_En_existentialistisk_betraktelse.pdf


//Erland



Referenser:

MediaWiki (2010a), MediaWiki History
[Elektronisk] Tillgänglig: < http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki_history >
[2010-01-30]

MediaWiki (2009), How does MediaWiki work?
[Elektronisk] Tillgänglig: < http://www.mediawiki.org/wiki/How_does_MediaWiki_work%3F >
[2009-10-10]

MediaWiki (2010b), Revision history of Wiki markup
[Elektronisk] Tillgänglig: < http://en.wikipedia.org/wiki/Wikitext >
[2010-01-30]

.

Uppdrag Wiki - Humor om Wikipedia

.
YouTube-video med humoristisk vinkel på tillförlitligheten hos Wikipedia.

http://www.youtube.com/watch?v=eaADQTeZRCY

//Erland

Uppdrag Wiki - val av wiki

.
Det finns en uppsjö av wikisystem att tillgå.
Några är kommersiella och andra är fria att använda utan kostnad.
Några är installerbara på en egen server och andra är s.k. hostade lösningar där man enkelt kan skapa ett konto och börja jobba med sin wiki.
En lista över wikis som Will Richardson rekommenderar (Richardson, 2009, s 68) är Wiki Engines ( http://c2.com/cgi/wiki?WikiEngines ).

Jag tittade runt lite allmänt på olika lösningar och funderade ett tag på att välja en hostad lösning för enkelhetens skull, men blev sedan sugen på att prova den wikimotor som Wikipedia använder.
Wikipedia körs på en wikimotor som heter MediaWiki ( http://www.mediawiki.org ) och är gratis att ladda ner och installera på en egen server. MediaWiki tillhandahåller även installationsguider som leder en igenom installationsprocessen.

Jag laddade ner en komprimerad fil av den just nu senaste versionen av MediaWiki som heter 1.15.1, packade upp den och laddade upp den till min webplats på ett webhotell.
Jag satte sedan upp en egen databas för wikin på webhotellet (MySQL) och gav den en användare med adminrättigheter.
Efter det fick jag att ändra skrivrättigheter på en mapp i MediaWiki strukturen som heter config och köra ett installationsskript, där jag fyllde i lite uppgifter samt inloggningsuppgifterna till min databas.
Scriptet körde sedan ett jobb som kontrollerade min installationsmiljö och talade om för mig att installationen lyckats (dock med några varningar om tveksamma inställningar i mitt webhotells PHP.ini fil).

Efter installationen tog jag bort config mappen för att förhindra utomstående att skapa nya konfigurationer och flyttade via min egen dator en fil med mina inställningar till wikins rotmapp (via min egen dator för att webservern skulle sätta mig som ägare till filen).
När jag provade att gå till wikins startsida fick jag ett felmeddelande att wikin inte kunde accessa min fil med inställningar - det löstes med att jag fick justera läsrättigheterna för filen.

Nu var wikin installerad och körklar och jag kunde genom att ändra parametrar i inställningsfilen, samt ladda upp bilder, sätta min egen logo och favicon för wikin.
Jag ändrade även en parameter så att besökare måste skapa ett konto för att kunna skriva i wikin.
Jag ansåg att om någon ville bidra, så fick denne åtminstone skapa ett konto.

Informationen om inställningar för parameterar hittade jag på MediaWikis hemsida:
( http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Configuration_settings ).

Nu skall min wiki vara redo för användning!

Länk till min wiki:
http://eprod.se/ewiki/

//Erland

Referenser:

- Richardson, Will (2009) Blogs, Wikis, Podcasts and Other Powerful Web Tools för classrooms
Corwin Press 2009

Uppdrag Wiki - wikins bakgrund

.
Den första wikin som skapades tillskrivs Ward Cunningham år 1995, då han designade en enkel textediterare för företaget han arbetade på för att uppmuntra sina kollegor att på ett effektivt sätt publicera och uppdatera information.
(Richardson, 2009, s 55) 
(Wikipedia, 2010a)

En wiki är i del flesta fall ett verktyg för att människor tillsammans skall kunna skapa, strukturera och kontinuerligt uppdatera gemensam information. En wiki kan vara en dokumenthanterare inom ett företag där företagsrelevant information samlas och uppdateras av och till gagn för de anställda inom företaget. En wiki kan vara en samlingsplats för matrecept, där många bidragsgivare skriver in sina recept och redigerar eller kompletterar andras.
Exempel: http://recipes.wikia.com/wiki/Recipes_Wiki

Den mycket välkända wikin Wikipedia är troligtvis en bekant webbplats för dig som läser detta.
Wikipedia är ett uppslagsverk på internet där alla som vill kan skapa och redigera artiklar om vad som helst.
Enligt information från Wikipedias egen webbplats så finns ca. 14 000 000 artiklar med ca. 85 000 aktiva bidragsgivare skrivna på fler än 260 spåk och med ca. 65 miljoner besökare i månaden (2009).
(Wikipedia, 2010b)

Wikis som Wikipedia får ofta kritik just för att information kan skrivas in av vem som helst utan urskiljning.
Det finns ingen "ansvarig" för en artikel och det finns inget som hindrar en person att skriva in falsk eller felaktig information. Kontrollen av den faktamässiga och objektiva riktigheten i en artikel tillfaller kollektivet.
Samtidigt hyllas Wikipedia för det faktum att det är ett ypperligt exempel på vad som kan åstadkommas när många människor arbetar tillsammans.
(Richardson, 2009, s 58-59) 

Kan man då lita på information som finns på t.ex. Wikipedia?
Svar: Det kan man inte.
Information som finns på Wikipedia bör alltid hanteras med en reflektion över kvaliten på informationen, objektiviteten i det som skrivs och källhänvisningen.
Ett förslag är att använda Wikipedia som startpunkt för informationssökandet och att därifrån följa källhänvisningarna till den ev. informationskällan för att verifiera informationen.
Ett annat förslag är att studera ev. diskussioner som länkats till en artikel för att få en bakgrund i vem som publicerat och varför informationen publicerats.
(Magnus, 2009)

Jag anser att källkritik och kritik till det bakomliggande motivet till den publicerade informationen alltid skall beaktas oavsett publiceringssätt.

Jag anser även att wikin som verktyg är alldeles utmärkt för att struturera information från många bidragsgivare och att göra den tillgänglig och sökbar.

//Erland


Referenser:

- Magnus, P.D. (2009) Essä: On trusting Wikipedia
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.euppublishing.com/doi/abs/10.3366/E1742360008000555
[Publicerad: Feb 2009]

- Richardson, Will (2009) Blogs, Wikis, Podcasts and Other Powerful Web Tools för classrooms
Corwin Press 2009

- Wikipedia (2010a), Svensk / Wiki
 [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki [2010-02-07]

- Wikipedia (2010b), Engelsk / Wikipedia:About
 [Elektronisk] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:About [2010-02-07]

Uppdrag Wiki - Inledning

.
Jag har i mitt lärkontrakt valt Wikis som del 2 i min tjänstekedja.
Därför kommer jag att här i min blogg skriva ett antal inlägg om mina teoretiska och praktiska erfarenheter kring wikis och däribland referera till lämpliga källor.

WIKI

"En wiki [svenskt uttal vi´ki] från det hawaiianska wiki som betyder snabb, är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningförfaranden. Uppmärkning av länkar, typografi och annan formatering görs antingen med ett speciellt märkspråk som kallas wikikod och som är enklare ur användarsynvinkel än HTML, eller genom WYSIWYG-redigering."
(Källa: Wikipedia (Svenska)  [Elektronisk] http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki )

 Nu måste det bli lite "wiki wiki" för att hinna med uppdraget.

//Erland

Tankar om Google och Android

.
Jag har följt Google med uppmärksamhet under flera år och är en flitig Google användare.


Jag använder dagligen Googletjänster som Search, Gmail, Maps, Apps, Analytics, Docs, Calendar, Conctacts, Blog, Webmaster Tools, Sites, SketchUp, Picasa, Picasa Web, AdWords, Alerts, Chrome och Mobile, samt testar nu även Google Wave.

Privat använder jag Thunderbird med Lightning extension som emailklient på flera datorer och synkar dessa med Google Mail / Calendar och Contacts. På motsvarande sätt synkar jag min iPhone. Det innebär att jag kan emaila, boka tider och sköta kontakter nästan oavsett var jag befinner mig.

På min arbetsplats har jag satt upp Google Apps för företaget och kopplat till motsvarande tjänster där.
Dessutom synkar jag arbetets kalendrar med min egen för att undvika krockar i planeringen.

Jag har inte personligen använt Android än, men har vänner som kör HTC Hero med Android och som är mer än nöjda. Intergrationen med Googles övriga tjänster är givetvis utmärkta och open source andan gör att mängder av nya applikationer skapas för Android.
Jag skulle inte tveka att använda en Android telefon om tillfälle uppstod.
Vilken telefonmodell eller vilken Android Fork som jag skulle använda beror helt på mina intryck från publicerade specifikationer, referenser, tester och vänners rekommendationer.

Jag ser inga direkta problem med att använda open source tjänster. Det kräver i och för sig av mig att jag själv gör lite bakgrundsforskning om applikationen innan jag installerar, men det finns gott om forum, bloggar och liknande som ger recensioner och erfarenheter av test.

Jag hade förmånen att besöka Googles Europakontor i Dublin, Irland, för ca. 3 år sedan i ett jobbsammanhang.
Upplevelsen var även den positiv och det vilade en stor framtidstro hos de Googlemedarbetare jag träffade.
I kontorsbygganden satt människor från hela Europa och språken, kulturerna och ideérna var många.

Är jag då helt okritisk till Google? Finns det inget ifrågasättande eller misstänksamhet?
Finns det ett underliggande hot i att lämna över all sin information och personliga uppgifter i händerna på ett multinationellt vinstdrivande företag som nästan kan följa varje steg du tar online?

Tja, inget jag sett hittills har väckt några alarmklockor hos mig.
För min egen del och för de företag jag arbetar med ser jag heller inga stora risker att bli kränkt, lurad eller skadad, helt enkelt för att den information som hanteras inte är av den typen.

I nuläget är fördelarna med att använda Googles tjänster helt enkelt mycket större än de ev. dolda faror eller risker som jag kan förutse.

//Erland

Tankar om Student 2.0

...
Student 2.0 - Högskolan 2.0 - Webb 2.0 - Kärlek 2.0 - Mat 2.0 - Latte 2.0
...
Visst låter det "rätt"?
...
Förvirring 2.0 - Svält 2.0 - Krig 2.0 - Fattigfom 2.0 - Ensamhet 2.0 - Död 2.0
...
Men... hur blev detta nu då?
...

Ord och uttryck har alltid använts för att förenkla diskussioner och fungera som "etiketter" för nåt positivt eller negativt. Uttrycken eller symbolerna blir synonymer för en känsla, vision eller önskan.
Fördelen är att man snabbt kan skicka sitt budskap under önskvärd flagga.

Om jag skriver meningen: "Nu gäller det - dom eller oss!", så blir meningen hängande i luften.
Vilka dom? Vilka oss? Vad gäller det?

Om jag lägger till symbolerna för hockeylandslaget Tre Kronor och en Finsk flagga till meningen, så börjar ni antagligen tänka i sporttermer och att det är landskamp på gång.
Meningen = må bästa lag vinna.

Om jag däremot lägger till ett hakkors efter meningen blir budskapet ett helt annat...
Meningen = Främlingsfientlighet.

På samma sätt fungerar "2.0" som nån slags symbol för någonting i en "bättre" version.
"Nu lanserar vi Köttfärslimpa 2.0!"
Är det en buggfixad, intrimmad, mer näringsrik köttfärslimpa då?
Den måste ju vara bättre eftersom den är 2.0 klassad...eller?

Jag kan köpa förenklingen i att uttrycka "Högskolan 2.0" eller "Student 2.0" bara för att det är ett enkelt sätt att snabbt tala om att man talar om en ny version av någonting.
Men verkligheten är mycket mer komlex än så och jag vill understryka att bara för att man sätter 2.0 bakom nånting, så blir det inte automatiskt bättre. Som vanligt kräver det hårt arbete och "trial and error" innan man hittar former och anpassade lösningar.

Mitt budskap är:
Tänk gärna 2.0, men glöm inte att tänka kritiskt - som vanligt.
Allt som glimmar är inte guld.

//Erland

Duggan - många kockar i realtid

Så var duggan avklarad.
Tekniken fungerade bra och jag tror vi satte uppgifterna ganska ok.
Den utpekade chatfunktionen i Google Docs fungerade inte som avsett. Det verkar vara så att det finns en chattfunktion för dokumenttypen "Presentation" där man kan chatta, men då endast i "View mode", där jag antar att man gemensamt skall kunna diskutera en pågående presentation. Se Google Help:
http://docs.google.com/support/bin/answer.py?hl=en&answer=69239

Som tur var var hade alla i gruppen Messenger där vi kunde kommunicera lite mer effektivt.

Jag har tidigare jobbat med Google Docs för eget bruk och i jobbsammanhang. Jag tycker det är ett utmärkt verktyg för att dela information och att gemensamt kunna uppdatera dokument. Har till exempel använt det för korrläsningar av hemsidor/dokument där flera personer korrläser och kommer med förbättringar och där man "bockar av" i dokumentet efter att ändringarna implementerats så alla kan se aktuell status.
Samma metod lämpar sig även bra för översättningar av t.ex. hemsidor med versionshantering.
Där kan man med fördel dela ut t.ex. ett svenskt underlag och bjuda in en översättare för det aktuella språket för att översätta. På så vis ser man status för översättning, plus att webmaster kan påbörja implementering av den översatta texten innan översättningen är fullständing vilket gör att man kan jobba parallellt.

Eftersom det är enkelt att skapa en Google Sites sida och koppla dokument till siten, så har man skapat sig ett litet intranet, och en enkel men effektiv projektplats på ett litet kick.

En reflektion över hur samarbetet fungerade;
I en "verklig" situation så har jag svårt att se att man skulle slänga ihop 3-4 för varandra helt okända personer med vaga uppfattningar om uppdraget och på tid framställa ett gemensamt dokument som dessutom skulle bedömas per individ.
Det som krockade mest för mig var att gruppen inte kunde samarbeta under fria förutsättningar. Vi kunde inte välja att t.ex. dela upp frågorna mellan oss för att sedan gemensamt korra dem, eftersom då föll de bakomliggande bedömningskriterierna.

Jag tycker att en bra grupp skall kunna jobba internt tillsammans som individer efter gruppens egna förutsättningar, men visa resultat utåt som en grupp.

Ni vet, Dumas förvanskade devis - "en fralla för alla" :)

//Erland

Lärkontrakt

Tjänstekedja:

1) Blogg
2) Wikis
3) Google Wave - sharing, collaboration and communication

1) Blogg - Blogga om wikis. Funktionalitet, användningsområden, ev. för och nackdelar.

2) Wikis - skapa en Wiki över Google Wave över funktioner, användningsområden, ev. för och nackdelar

3) Google Wave - Skapa Waves om bloggar. Varianter, användningsområden, företeelser, ev för och nackdelar.


Litteratur:

Richardsson, W (2008). Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms.
:Corwin Press

Gina Trappani (2010). The Complete Guide To Google Wave
[Elektronisk] Tillgänglig: [2010-02-01]
http://completewaveguide.com/guide/The_Complete_Guide_to_Google_Wave

Vetenskaplig artikel:

Medelyan, Olena, Milne, David Legg, Catherine & Witten, Ian H. (2009) - Mining meaning from Wikipedia - International Journal of Human-Computer Studies, Volume 67, Issue 9, September 2009, Pages 716-754
[Elektronisk] Tillgänglig: < http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WGR-4WD7B93-1&_user=9089435&_coverDate=09%2F30%2F2009&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=&_cdi=6829&_sort=d&_docanchor=&view=c&_ct=1&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=9089435&md5=89c563b6a726e7aab553cd2106007457 >
[2009-05-29]

Länkningar till arbeten under kursen:

Bloggat om Wikis: 

http://e-motboken.blogspot.com/

Kommentar: 

http://kboebloggen.blogspot.com/2010/02/att-skapa-en-wiki.html

Wiki om Wave: 

http://eprod.se/ewiki/index.php/Huvudsida
 
Wiki ändringshistorik:  

http://eprod.se/ewiki/index.php?title=Special:Senaste_%C3%A4ndringar&limit=500&days=30

Kommentar: 

http://leesaswiki.wetpaint.com/page/Facebook

Waves om Bloggar (4st - Delat waves med Lennarth och Ann):

https://wave.google.com/wave/?pli=1#restored:wave:googlewave.com!w%252BprSh-XDvC.2

https://wave.google.com/wave/?pli=1#restored:wave:googlewave.com!w%252BPgplzrytA.3

https://wave.google.com/wave/?pli=1#restored:wave:googlewave.com!w%252BPgplzrytF.1

https://wave.google.com/wave/?pli=1#restored:wave:googlewave.com!w%252BPgplzrytH.2

Kommentar:

https://wave.google.com/wave/?pli=1#restored:wave:googlewave.com!w%252Bg6yKKdDVA


Essä:

Preliminär:
http://eprod.se/arkiv/essa_ddb302_erland_palsson.pdf

Review 1:
http://cclarsson.wordpress.com/2010/03/18/preliminar-essa/#comment-19

Review 2:
https://www.blogger.com/comment.g?blogID=7652451445451485987&postID=348319017585513642&isPopup=true 

Slutversion Essä:
http://eprod.se/arkiv/essa_ddb302_erland_palsson_final.pdf

//Erland

Studiemetoder - en liten reflektion

Sitter fortfarande och försöker få struktur på kursens metodik. Jag förstår till stor del meningen med tillvägagångssättet att vi skall studera olika kommunikationskanaler och samtidigt i kursen väva in de kommunikationskanaler vi studerar.
Det kommer hela tiden komma nya sätt att kommunicera och med dem nya verktyg. Med att visa att vi kan ta till oss de tekniker och förhållningssätt som de olika medierna kräver samt att analytiskt reflektera över dem gör att vi antagligen kommer att kunna behärska och förstå kommande media med lite instudering.

Samtidigt tycker jag nånstans att studiemetodiken gör att var och en studerar en mindre del mer noggrannt och att man som enskild student ev. missar andra tekniker som ligger utanför det egna specialområdet. Kanske är det ett uttryck för personligt kontrollbehov, men kursen känns som även andra nämnt i sina bloggar lite "luddig i kanterna".

Nu spelar det väl praktiskt sett mindre roll för just vår nuvarande kurs, och jag ändrar ev. uppfattning efter kursens avslutning, men jag tror ändå att kursen i framtiden skulle må bra av att vara lite mer uppstyrd och klassiskt strukturerad och fungera aningen mer som kunskapscentrum än som uppdragsgivare.

Jag håller hur som helst på att fundera över lärkontraktet och det lutar åt (förutom blogg) - wikis och kanske Google Wave.

//Erland

Tankar om Social Networking - Facebook

"A social network is a social structure made of individuals (or organizations) called "nodes," which are tied (connected) by one or more specific types of interdependency, such as friendship, kinship, financial exchange, dislike, sexual relationships, or relationships of beliefs, knowledge or prestige."
(Wikipedia - http://en.wikipedia.org/wiki/Social_network)

Användandet av kallade sociala nätverk på Internet har som de flesta lagt märke till fullkomligen exploderat de senaste åren. Enbart Facebook hade ca. 350 000 000 registrerade användare i december 2009 (Wikipedia).

Enligt min mening har det aldrig tidigare varit så enkelt att skapa kontakt med andra människor över hela världen. Som egenskap ev medlem på Facebook har jag allt från släktingar, vänner, vänners vänner, arbetskamrater, skolkamrater, m.fl, i min vänlista. Mycket kring Facebook upplever jag som positivt och underhållande, men frågan jag ställer mig ibland och som jag tror många andra ställer är:

Hur meningsfull känns denna kontaktkanal i längden?

Visst - det är jätteroligt att få kontakt; speciellt med gamla vänner man inte pratat med på många år.
Men, och det kan vara jag som inte är tillräckligt engagerad, ofta tenderar kontakterna till att stanna vid två eller tre meddelanden i stil med:

A: "Hej! Kul att se dig här på Facebook! Det var länge sedan!"
B: "Tjenare! Det samma! Bor du kvar i Vadköping?"
A: "Jajamen, var bor du?"
B: "I Grönköping med sambo och en dotter. Ja jösses det var längesen."
A: "Ja visst var det."

Det fiktiva exemplet kanske är lite väl kort - men ni känner kanske igen symptomen.
Det blir lite Internetformen av att stöta på en gammal bekant på trottoaren mitt i steget.
Både tycker i och för sig att det är kul att ses, men har i många fall inte vare sig tid eller intresse nog att engagera sig djupare.

En annan av Facebooks egenskaper är att den fungerar som en slags öppen dagbok - man skriver in ett meddelande om vad man gör just nu och den delas då med alla på sin vänlista. Som betraktare får man inblick i vad sina vänner sysslar med och man kan själv tala om vad man gör, tycker eller känner, m.m.
Jag brukar själv tänka i termen av "social broadcasting" - man kastar ut sitt meddelande utan nån speciell mottagare utan mer som ett bredare utrop.

Här upplever jag också en positiv och en negativ sida. Visst är jag intresserad av att få reda på att en gammal kompis blivit pappa och att det finns en kanonbilligt hotell i Turkiet. Men jag kan vara mindre intresserad av att nån precis har bakat bullar eller skall gå och lägga sig.
Vad som är intressant är ju givetvis ett individuellt avgörande, men jag själv delar in mina vänners meddelanden som nyheter eller inte nyheter och därvid hur intressanta de är.

Facebook nyheter för mig är t.ex: fått barn, info om resmål, filmtips, flyttat, mattips, m.m.
Icke nyheter för mig är t.ex: skall sova, ätit, dricker kaffe, är trött, är hungrig, på väg till jobbet, m.m.

Så summeringsvis är Facebook för mig en blandning av positiv social vetskap och lite tröttsamt egocentriskt malande.

Vill jag vara utan det?
Tror jag inte.

Kan jag vara utan det?
Absolut.

//Erland

Kurvtagning på två hjul

Tillbaka till bloggen efter snudd på olagligt mycket övertid på jobbet. Vi har precis i kväll släppt en hemsida för en kund och det var bråttom, bråttom. Funderade lite över kommunkationsvägarna för jobbet och att det kan bli lite väl många kommunikationsmedel.

 Under tiden jag satt och arbetade idag så 1) ringde det ett antal gånger 2) fick sms 3) anrop på messenger av både jobb och privat karaktär 4) anrop på Skype 5) email till a) jobbmailen b) privatmailen  6) uppdateringar av dokument på Google Docs 7) samma email en gång till i min iPhone (pling, pling) 8) Flygfrakt ringde på dörren och lämnade postpaket. 9) Synkade kalenderpåminnelser i både datorn och iPhone från egen och delade kalendrar...

Alla dessa anrop, plinganden, pipanden och ringanden pockade på min uppmärksamhet och ville givetvis att jag skulle interagera tillbaka och spendera tid.
Samtidigt så ringde, mailade, messade och uppdaterade jag ut en massa information som jag ville att andra skulle interagera med.

Då hade jag varken Facebookat, Twittrat, Bloggat, MMS'at eller fått RSS-uppdateringar.
Inte ens skickat ett vykort...

Ordet "mikrostress" är ett ord som jag tänker på allt oftare. Får man inte svar på 5 röda, så börjar stressen infinna sig. "Varför tar det sån TID! Jag har ju väntat flera sekunder på att webläsaren skall starta upp!"

Hur tacklade människor på tidigt 1900-tal det ofattbara faktum att tvingas kommunicera med brev och att få vänta i veckor på svar? Dom måste haft makrostress! ...eller så var de inte så stressade alls...

//Erland

Startskott

Nu ekar startskottet för min nya blogg över Internets vidder. Frågan är hur många som hör mitt lilla skott när det pågår en multipel kulspruteserenad varje 100-dels sekund ute i det stora Molnet?

Jag kan ibland uppfatta sociala medier på Internet som ett stort coctailparty där alla pratar i munnen på varandra och alla undrar om de själva kommer att uppmärksammas mer än genomsnittet. Ta till exempel denna text som jag just nu författar. Vem är egentligen speciellt intresserad av att läsa den utom i egenskap av en elev med skoluppgift eller som avlönad lärare, och knappt då heller.

De flesta är mer intresserade av sina egna tankar och utlåtanden, med ev. undantag av om andras utlåtanden förstärker deras egen sak. Aningen cyniskt?... ja, antagligen.